onsdag 2 november 2016

Sista rycket

Elin Swedenmark från TT stannar kvar och skriver i ankomsthallen. Kort deadline. 

Övriga vampare tar taxi. Jag tar bussen: Wi-fi, och en plats med eluttag. Ingen el, inget Wi-fi. Försöker föra över bilder till datorn. Batteriet tar slut efter flygresa utan ström.

Strukturerar texten i huvudet. Har hotell nära Termini, stationen man åker till flygplatserna från. Hittar hotellet. 
Oväntat fräscht för 63 euro. Aha: Inget dagsljus. Fönster mot en innergård som är mer som ett schakt. Järnjalusier för fönstren.
Trots att jag strukturerat texten i huvudet går det lååångsamt att skriva. Färdig vid tio. Äter mastig pasta på restaurang Diocletianus termer.
I säng.
Vaknar med ett ryck: försovit mig!!
Några gånger. 
Men vaknar i tid.

Går efter gatorna, tidigt, i mörkret, på väg till Termini för att ta mig till flygplatsen. Resväskans hjul slår mot gatstenarna. Flygtåg ut till flygplatsen Fiumicino. Det går 05.35.

SVTs Romreporter Kristina Kappelin säger, när vi ses på flygplatsen, att det kan vara så att påvens kritiker ogillar den ekumeniska resan till Lund. Det kan vara en orsak till att han väljer att därför inte utmana i frågan om kvinnor, menar hon. Andra menar att påven säger så för att det är hans och katolska kyrkans hållning.




Hon har fått jätterespons på påvens klavertramp. Toppade sändningen och fick göra direktsändning 21.00 också. Hon hade fått kritik för att vara för överseende mot påven. Men i Italien rycker man på axlarna åt den typen av gammalmansskämt, säger hon. 

SVT hade sagt att intervjun var SVTs fast det var vår gemensamma.. Kappelin bad om ursäkt.
Det är ok, sa jag.

Men med närmare eftertanke...

På flyget. Tänker skriva. Somnar.
Åter på Arlanda.
Känns som om jag befunnit mig i en torktumlare de senaste dagarna. Tidigt upp. Fullt ös. Spänning. Var är passet? Räcker batterierna?
 

Det finns en lockelse i att röra sig i händelsernas centrum. Man får en känsla att vara viktig.

Vad påven gjorde och vad som hände under högtidlighållandet av reformationen har hamnat lite i bakgrunden. Att lyssna, läsa och fundera hinner man sällan när man åker som en pingpong boll, mellan flygplatser, event, presskonferenser, hotell. Kanske blir annorlunda om man blir van. 

Det var en av mitt livs intressantaste resor, hittills. Undrar vad som kan vara häftigare? Air Force One?

Men vad är ett 20-gradigt Rom mot ett Stockholm i snöglopp. 

Tappade bort en i-phoneladdare, det var värsta katastrofen under resan. Förutom växthusgasutsläppet jag orsakat genom att flyga Arlanda - Rom - Malmö - Rom - Arlanda. 

Hur var han då, påven?  
Nej, vi kom tyvärr inte varandra så nära. Jag tog honom i hand och var i samma flygplan som han.





Påven talar med tystare stämma än jag trodde, men blixtrar till när han säger något utanför de skrivna talen och predikningarna. Han skapar förhoppningar bland många, ilska bland mer konservativa.

Hans kyrkohistoriska betydelse kan jag inte bedöma, men Vamp-kollegor (Vatican accreditated media personell) sa att Lund är en jättegrej, att påve Franciskus är unik och att mycket mer kan hända! 
Men jag kommer inte att tvätta högerhanden på länge

Konvertera? Tror inte det. 

Ciao!